Livmoderinflammation hos hundar – det här måste du veta!

Livmoderinflammation hos hundar förekommer främst hos äldre djur som inte har kastrerats. Sjukdomen är relativt vanlig och kan leda till allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas. Vad behöver du veta om livmoderinflammation hos tikar?

I snävare bemärkelse talar man om livmoderinflammation hos hundar när organet är infekterat.

Ur medicinsk synvinkel talar man om livmoderinflammation hos en tik när livmodern är förstorad, fylld med var och livmoderväggen är förtunnad.

I princip kan en livmoderinflammation hos hundar uppstå när djuret har varit löpt för första gången. Dessutom får honan inte vara kastrerad, utan måste fortfarande ha en livmoder.

Studier har dock visat att de flesta tikar var äldre än sex år. Vissa hundraser drabbas särskilt ofta av livmoderinflammation. Det verkar förekomma oftare hos collies, rottweilers och bernersennenhundar.

De flesta fall av livmoderinflammation uppträder i den tredje fasen av den kvinnliga cykeln. I denna fas förnyas livmoderslemhinnan. Vid denna tidpunkt är livmoderhalsen fortfarande öppen, vilket är anledningen till att man talar om en öppen livmoderinflammation.

I den fjärde fasen av cykeln stängs livmoderhalsen. Om livmoderinflammationen hos tikarna inte upptäcks och behandlas, uppstår den slutna formen. Det innebär att den bildade varen inte längre kan rinna ut. I detta stadium är livmoderinflammationen hos hunden mycket farlig om den inte har behandlats i förväg.

En viktig orsak till livmoderinflammation hos hunden är en hormonell obalans. Efter befruktningen översvämmas tikens organism med hormonet progesteron. I livmodern utsöndras sekret och organets muskulatur slappnar av. Kroppen är nu optimalt förberedd för att embryot ska kunna nidsätta sig i livmodern.

Men just i detta sekret förökar sig bakterier mycket snabbt. De kan tränga in genom den öppna livmoderhalsen och orsaka livmoderinflammation hos tiken. Om livmoderhalsen stängs en stund senare skulle embryot vara skyddat. Om livmodern nu har blivit inflammerad och varig på grund av bakterierna kan denna vätska inte längre rinna ut.

Även kemisk undertryckning av löptiden kan vara en orsak till livmoderinflammation. Dessutom kan tumörer eller cystor leda till att för mycket hormoner produceras och främja inflammation i livmodern. En bakteriell infektion är för övrigt aldrig ensam orsak till livmoderinflammation hos tikar. Det måste snarare finnas ett samspel med en hormonell obalans för att var bildas i livmodern.

Typiska smittämnen för en sådan infektion är för övrigt E. coli. Om dessa smittämnen från diarrésjukdomar kommer in i livmodern via livmoderhalsen kan de orsaka inflammation där. En annan inflammationshärd i hundens kropp är urinvägarna och urinblåsan, eftersom bakterier även från detta organ kan komma in i livmodern och orsaka inflammation där.

För att upptäcka livmoderinflammation måste man återigen skilja mellan den öppna och den slutna formen. För att upptäcka öppen livmoderinflammation rekommenderas att man tittar på hundens könsorgan. Vanligtvis är de yttre blygdläpparna kraftigt svullna. Här kommer det att bildas ett varigt sekret som ofta har en stark lukt. Hunden kommer troligen att slicka sig mer än vanligt. Om du upptäcker dessa symtom hos din hund bör du uppsöka veterinär. I detta skede är det fortfarande relativt enkelt att behandla livmoderinflammation.

Om livmoderinflammationen inte behandlas fylls livmodern alltmer med var, som nu inte längre kan rinna ut genom den stängda livmoderhalsen. I detta skede kan man se livmoderinflammationen eftersom buken verkar mycket uppsvälld och bukväggen är mycket hård. Tryckrörelser upplevs som smärtsamma, och din tik dricker förmodligen också mycket mer nu.

Ett annat symptom som du nu kan känna igen livmoderinflammation på är ökande feber. Om livmoderinflammationen inte behandlas finns det risk att organet brister och att varet rinner ut i djurets bukhåla. I värsta fall kan det leda till blodförgiftning om bakterierna som finns där kommer in i blodomloppet.

När en livmoderinflammation ska behandlas är det mycket viktigt att agera snabbt. Så snart du upptäcker typiska symtom på livmoderinflammation hos din tik bör du uppsöka en veterinär. Utifrån din beskrivning av symptomen kommer veterinären att undersöka djuret och med hjälp av ultraljud ta reda på hur långt livmoderinflammationen hos hunden har utvecklats.

Utifrån detta kommer han att föreslå en behandling. För att behandla livmoderinflammation kan veterinären rekommendera en konservativ metod. I detta fall administrerar han läkemedel som till exempel sänker produktionen av progesteron i kroppen. Samtidigt kommer han att administrera antibiotika för att oskadliggöra bakterierna i livmodern. Om livmoderhalsen fortfarande är öppen kan varet rinna ut lättare, så att livmodern läker sig själv igen.

För att behandla en sluten livmoderinflammation krävs en operation. Livmodern måste avlägsnas, vilket innebär att hunden kastreras. Om sjukdomen redan är långt framskriden och har försvagat kroppen kan det vara nödvändigt att stabilisera djurets cirkulation först. I vissa fall kan en sluten livmoderinflammation hos hunden behandlas konservativt med mediciner. Detta görs för att livmoderhalsen ska öppnas så att varet kan rinna ut. Detta är dock endast möjligt i ett tidigt skede. Dessutom finns det en risk att inflammationen återkommer.

Om en sluten livmoderinflammation behandlas, är det viktigt att djuret hålls under ständig övervakning så att man kan agera snabbt om livmodern hotar att brista.

Om livmoderinflammationen hos tikar upptäcks tidigt finns det goda chanser till läkning. Eftersom det rör sig om en infektion behöver det inte uppstå några bestående skador. Om sjukdomen upptäcks i ett sent skede krävs dock snabb hjälp för att förhindra att den fyllda livmodern brister och därmed förgiftar organismen. Även i detta fall kan djuret bli friskt igen om livmodern avlägsnas.

Det enda sättet att förebygga livmoderinflammation är genom kastrering. Det innebär att både äggstockarna och livmodern avlägsnas. Nyare studier visar att det kan räcka med att ta bort äggstockarna, eftersom det minskar produktionen av de hormoner som kan orsaka livmoderinflammation hos hundar. Även en bakteriell infektion behöver då inte nödvändigtvis leda till livmoderinflammation hos tikar.